Som återuppstådd kan jag idag meddela en bloggåterkomst. Dagarna har blivit varmare liksom mitt sinne, så fort en löptikdoft når min nos skruvar jag på mig som en blänkande prålig hingst i solljuset. För som solen skiner på min rygg och våren tonar upp sig i mitt sinne. Nu kan den inte vara långt borta.

På tisdag fyller min älskade Nicki vän 11 år. Då är det minsann dags för tårta och vovvemys. Förresten har jag kastat en rejäl mängd blängande blickar på slöa bloggmatte som bara pluggar och målar hela dagarna.

Till min uppfödares människovalp kan jag också meddela att jag minsann blir både tuffare och starkare för var dag som går, men med mer förstånd.