Solen steker asfalt och svarta hustak, men tack och lov så rasslar vinden busigt i löven. En kär vän den vinande vinden, som leker genom min päls där jag gömt mig i skuggan på balkongen. Som följer mig tätt intill när jag skenar över ängar eller längs gula stränder. Vinden som reser mig på toppen av berg, och som sedan urminnes tider varit frihetens vän.

Förnöjt suckar jag när vinden viskar i mina öron, om svalka, ljuva dofter och andra platser.