Helgen har varit, och är, full i långa promenader med Nicki och diverse nosupptåg. Inte nog med en vardag full av vidsträckt spatserande, mina tvåbenta har också ordnat ett ordentligt spa till min ära. Jag hör till den varianten som långdraget livsnjuter av dessa spa stunder då hussen och matten klipper mina klor, rensar mina öron, och klipper min päls. Det är så skönt att jag somnar när dem reder sig genom min päls med varsin borste och sax i högsta hugg. Men den här gången måste jag nog erkänna att det nästan blev lite för mycket av det goda. I en och en halv timme saxade dem genom min päls, och när det var klart hade jag förvandlats till en smäcker dvärgpinscher. Såhär korthårig har jag inte varit sedan förra årets vår! Men min förhoppning är nu att allehanda tikar ska förstå hur högst muskulöst byggd jag egentilgen är, blottlagd som jag faktiskt blivit. Ni kommer nog knappast att känna igen mig, men håll tillgodo än avslöjas inga bilder.