Äntligen är den här, kommen som en blixt från klar himmel, den varma vackra sommaren. Med måsar seglande i skyn, färska grässtrån vajande i vinden för varje liten hunds bissingar att inta. Med solgudens brännande leende över fyrbenta sommarpälsar i både stad och skog. En ny tid är här, och med dagliga vovveskratt ska jag som ingen annan liten sommarhund glädjas åt den. Vara tacksam för den, och för den bortgångna vintern som ger sommatiden dess så bländande närvaro.

Å du store solgud, hör en liten hund. Jag tackar dig för den mjuka jorden, gröna betesstrån, och öppet vatten. Tack för svala mornar då ditt lysande anlete ännu vilar bakom kvällens tunna slöja. Tack för din vilande hand över allt som växer och rör sig, för din ljusa gåva till marken där mina tassar så skönt vilar. Tack du store solgud, för att du åter funnit skogens alla stigar och för att du så evighetstroget vakar över det som lever...