Jag lät mig minsann inspireras och influeras av två coola taxrullar i går ...En rutten fiskhög i vägen för min delikata framfart blev för frestande för att motstå. Inte för att det finns någon anledning, enligt hundars lagbok, att faktiskt motstå en sådan gratis fascinationens underbara upplevelse. Jag undrar minsann hur ni tvåbenta skulle förhålla er ute i en grå ödemark där godsaker hörde till endast avlägsna drömmar, och ni så plötsligt skulle finna er ståendes framför ett gnistrande uppdukat fikabord. Kanske skulle ni hugga en tugga eller två, i synnerhet om bordet pryddes med texten av ert namn. För på så vis känner sig en liten hund inför den briljanta fiskedoften.

Men den fruktade konsekvensen att vänta av denna ruttna fiskehysteri är dessvärre en ordentlig dusch, med rubb och skrubb....

Blä på dig husse...

Sedan tar den befarade dårpippin hela mitt väsen i besittning tills det mesta av min blöta päls "vindtorkar"

Jag är inte abstrakt, mer då ett fartstreck  ...

   Lugnet efter stormen....och sedan soffdeckad...