Så stannade matte bilen intill de gula husen och ut ur en port kom hon igen. Min söta Selma, som så nonchalant sveper in omgivningen i ett rosa skimmer. Hennes ögon likt stjärnglans och hur tjusigt hon snäser, på en dams vis, om jag inte lägger band på mig. Sedan packades vi in i bilen med de tvåbenta och satte av mot storskogen. Resten är hundhistoria, för det blev en underbar buspromenad med lugna tassar vinande genom luften och glada tungor fladdrande i sommarvinden...