Det känns så konstigt, så högst obehagligt vill helst bara ligga helt still men jag kan anstränga mig med att kråma mig tillrätta om jag så måste. Jag piper hjärtskärande av klådan och irritationen undertill. Vill att matte och husse tar sina mänskliga hjärnor slår dem samman och knycker bort eländet precis som med så mycket annat människohuvudet utraderat av besvär i denna värld. Tack och lov får jag äta massa gott, ett rött sken i detta mörker, salami, lever, korv, plättar och färskfoder - en riktig vovvebuffé. Så salt och gott, passar helt fantastiskt till porlande bergsvatten - en liten hunds bordsvin. Något att dränka sina besvär i...