Ibland smyger jag mig in i marsvinens rum och drar in alla de underbara dofterna. En fantastisk blandning av allt mellan himmel och jord kommer mig pipandes till mötes. De söta små marsvinen erhåller nämligen bland världens bättre doftvarianter. Sedan är dem också så roliga att titta på där dem struttar runt som inga andra miniatyr kusiner, för att inte tala om deras outgrundligt frestande föda - hö. Till mattes inte så glada mumlande brukar jag knipa åt mig ett höstrå eller två och slinka ut i hallen där jag avnjuter en stunds tuggande och slitande. För att till sist avsluta det hela på bästa sätt, det vill säga genom att sprida ut de vackra hösmulorna över hela hallmattan.